Jag kallar dem hjältar, och det är de också

– Hur gick det då ni skrinnade på gymnastiken? frågar jag.

Han ger mig en blick som är både ödmjuk och humoristisk. Det här var hans första gången han stod på skridskor på tre år och han har självdistans nog att ta det med humor.

Idag blev hans tredje gång sedan vi kom hem. Han var den ende bland 50 elever på tvåan som använde stödställning när han skrinnade.

En hjälte är han. Och jag tänker att det här betalar han för att ett folk som inte är hans ska få något vi tycker är viktigt.

– – – – – – –

– Hur har din morgon varit? frågar hans förskolelärare varje morgon. På finska. Och varje morgon har han visat tummen upp, valt att inte svara med ord. För finska är nytt, lärarna är nya, förskolan är ny och Finland är nytt.

– Hur har din morgon varit? frågade hans förskolelärare i morse. På finska.

– Hyvä, svarade han. Utan tumme.

En hjälte är han. Och jag tänker att det här priset betalar han för att ett folk som inte är hans ska få något vi tycker är viktigt.

– – – – – – – –

Hjältar är de. Söner till Kungars Kung. Viktiga, älskade och alldeles ljuvliga.

 

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Jag kallar dem hjältar, och det är de också

  1. Anna skriver:

    Vackert skrivet!

Lämna en kommentar