Maskar, Vincent och jag.

Vi pysslade en vårblomma, fyraåringen och jag, i skolan. Jag förberedde morgondagens undervisning lite och undrade om han visste var man kunde hitta daggmaskar. Det visste han. Och det visste jag att han visste. Sedan erbjöd han sig chevalereskt att visa var, och hjälpa mig.

Sånt tackar en ju inte nej till. Speciellt inte om en behöver ett gäng långa och slibbiga daggmaskar till en maskforskning med förskolan imorgon. Speciellt inte om en tycker att de känns lite läbbiga att hålla i. Då tar en tacksamt emot en fyraårings hjälp och låtsas inte ens vara tuff.

Jag grävde, han plockade dem i burk. En mask slängde han till hönorna, den krälade så ettrigt.

Imorgon: jag, en låda daggmaskar, två förskole-elever och ett forskningsprojekt. Jag kan inte gärna be fyraåringen komma också, va?  Önska mig lycka till.

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s