Storfamiljer: Minulla on aina ollut se tunne että yksi mahtuu vielä.

Storfamiljer är ju ett intressant fenomen. Båda mina föräldrar kommer från riktigt stora familjer (10 respektive 11 barn). Även om jag själv vuxit upp i en mindre familjekonstellation med tre bröder och ”bara” har tre egna barn så är släkten stor. Jag har 19 mostrar, fastrar, farbröder och morbröder. Det ni. Faktum är att jag inte riktigt vet hur många kusiner jag har. På riktigt. Och småkusiner – skämtar ni?

Hur får man en vardag med många barn att fungera? Går det överhuvudtaget? Hur mår barnen? Jag tror så här: få sammanhang är så ljuvliga som en fungerande storfamilj. Å andra sidan – går det fel så påverkas många mänskor. Men det är egentligen bara objektiva åsikter, för ett inifrån perspektiv läs till exempel här.

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Storfamiljer: Minulla on aina ollut se tunne että yksi mahtuu vielä.

  1. Annika skriver:

    Jag har tänkt på samma sak – på riktigt hur orkar man med många barn? Tycker det är helt tillräckligt rumba med ”bara” två 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s