Brev från en pinfärsk 34-åring

Det är födelsedag idag! Min, egen! 34 år. Då får man vara lite självcentrerad och skriva ett helt inlägg om sig själv. Om man vill. Och det vill jag tydligen, för här kommer 20 saker om det liv som är mitt just nu.

Jag 34 2

1. Turkost är min favoritfärg. Det känns inte så originellt.

2. Jag tågluffade i Europa som 18-åring tillsammans med en brevkompis från Pargas. Mamma och pappa hejade på oss och gav alla tummar upp. Mamma erbjöd sig också att betala en del av min telefonräkning mot att vi hade kontakt ofta. Jag minns ett legendariskt meddelande som skickades en stjärnklar natt på Korfu. All heder åt min brevkompis som hade koll på spanska trappor och Gaudi-parker och sådant.

3. Allt oftare tänker jag ”det är så här nu” då det gäller saker jag önskar att vore annorlunda men som inte ligger i min hand att påverka. Att vila i att ”det är så här nu” även om jag önskar att saker vore annorlunda ger någon slags själslig frid. Ibland är saker som de är.

4. Måttlighet är inte min dygd. Alls. Men jag övar och blir i alla fall inte sämre. En av mina bästa vänner är min allra bästa förebild.

5. Jag älskar långa samtal med Ove. Inte ett samtal där något ska redas ut eller det finns något speciellt som ska avhandlas. Vi hade ett sådant samtal igår. Ett samtal där vi bara vill varandra väl, ett vilsamt varande tillsammans. Älskar.

6. Jag har fortfarande inte ätit någon så god dessert som den här: vitchoklad bavaroise med rabarbersorbet. Den har serverats på en midsommarfest i familjen, som efterrätt på min lillebrors bröllop och med den ska vi också fira min födelsedag idag. Den har alla komponenter som en bra dessert ska ha. Den krämiga och lyxiga bavaroisen, den vackra, syrliga och kalla sorbeten. Underbar kombo!

bavaroise med sorbet

Foto: härifrån

7. Jag tycker inte om att gå barfota. Älskar finländsk augustisvalka som tillåter, ibland kräver, strumpor igen.

8. En av mina bästa presenter någonsin fick jag på min 30-årsfest av min bibel- och bönegrupp. Att måla en tavla tillsammans med Tanja Aumanen i hennes ateljé. Underbart! När jag kommer hem ska jag anmäla mig till en av hennes målarkurser och måla nytt motiv ovanpå det gamla.

9. Jag är välsignad med goda vänner. Vad vore jag, och vem vore jag, utan den där gruppen av kvinnor som jag vänder mig till om och om igen?

10. Någon gång ska jag studera konst. På någon nivå. Ibland får jag hybris och googlar Aalto universitetet, men tänker att det förmodligen landar i konstkurser på distans.

11. Jag går igång på att göra saker tillsammans med Ove. Älskar att göra saker med honom! Vårt löpprojekt för att samla in medel till SLEF och bilen var så min grej. Att diskutera vad saker heter på kiswahili, det språk vi studerade gemensamt, gör mig lycklig. Att läsa en andaktsbok tillsammans är mitt kärleksspråk. Och hjälp, vad jag kommer att sörja den dag vårt liv som missionärspar är över. Just nu arbetar vi för samma arbetsgivare och med samma mål. I Finland kommer vi förmodligen att arbeta på var sitt håll med helt olika saker. Inte min grej. Alls.

12. Jag ska kanske, kanske, kanske någon gång springa ett maraton. Kanske.

13. Jag vill till USA och hälsa på Annie och hennes familj. När Annie var 16, och jag 17, bodde jag en månad i deras familj. Den tiden gjorde gott.

14. Det händer att jag ryter till. Jag försöker göra det respektfullt och försiktigt, men rakt.

15. Glass. I 99 av 100 fall är glass ett slöseri på mjölkprodukter. I det där ena fallet kan det vara en ljuvlig upplevelse.

16. Efter våra år som missionärer kan jag lägga till ”missionär” och ”arbetat som lärare” på min CV. Hur gick det till?

17. Så här är det: jag mår på inget sätt dåligt av att bo som vi gör och inte shoppa alls. Men det händer något i mig när jag ser vackra snitt och välgjorda kläder. Jag kunde köra Chanel.

18. Jag har svårt att tänka mig en framtid utan internationella influenser alls, efter Kenya. Mänskor från helt andra sammanhang är så otroligt intressanta.

19. Projektmänska. Helt och hållet. Ett början, tack. Och ett slut, tack. Däremellan är jag projektets av hela mitt hjärta.

20. Kommer inte på någon nummer 20.

 

 

 

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Brev från en pinfärsk 34-åring

  1. Marianne Asplund skriver:

    Alldeles underbart 🙂 Och du är fin med dina nya örknoppar 🙂 Finländsk design 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s