Dag tre

I tisdags for Ove. Nu är det torsdag och det går.. helt hyfsat. Jag har varit förkyld och känner av något som bråkar i bihålorna, och är lite tröttare än annars. Men livet som ensam-mamma med tre barn, en hund och en pytteliten kattunge är ju inte bananskalsglidning precis. Det blir rätt långa dagar.

Och ändå måste jag ju tycka att det här ändå fungerar någorlunda, annars kan jag omöjligt förklara mitt spontana eftermiddagsinfall där jag plötsligt bjuder in Vincent till pyssel. Några minuter senare sitter vi på köksgolvet och river tidningspapper. Och efter att ha tillsatt vatten, mixat, silat bort vattnet, blandat i trälim, spackel och tapetklister var det klart. Det blev papier mache-lera.

I ett skede deltog alla tre sönerna, och den lilla kattungen. Vårt kök är ungefär lika många barn och kattungar för litet. Men det gick. Och det var rätt roligt (okej, förutom några repriser ”NU SKA JAAAAG VISPA!”, varpå någon kontrade ”NE-HE, NU ÄR DET MIN TUR!” och så råkade Vincent stiga i burken med spackel så allt rann ut över golvet. ”Men jag såg inte vaal jag steeg”, sa han så gulligt att jag (nästan) förlät honom på fläcken).

Sen gjorde han en skulptur.

DSCN7319Det är en ål. Men det ser ni ju förstås.

DSCN7314

Jo, han är så söt att ni vill se två foton av honom. (Katten också. Speciellt nu när jag tvättat den tre gånger och plockat bort ungefär 20 loppor av den. Den äter allt mer, men har fortfarande inte bajsat. Lite orolig för det).

 

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Dag tre

  1. Marianne Asplund skriver:

    Är det en sån där moränål som vi såg i Malindi, kanske?

  2. Marika skriver:

    Jag är ingen kattexpert men kattmammor brukar ju slicka kattungarna där bak för att stimulera dem att bajsa. Jag föreslår inte att du ska göra just det, 😉 men kanske nåt som får samma effekt? Å andra sidan tycker jag den ser så pass stor ut att den borde börja klara av det själv. Tack i övrigt för en fin blogg, jag läser ofta men kommer mig inte för att kommentera.

    • kvintettfamilj skriver:

      Haha, jag läste faktiskt precis samma sak själv på nätet, så jag tog en blöt skumgummibit och ja, torkade den i rumpan. Ännu ingen effekt. Men den äter bra, och kissar. Det kanske räcker?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s