En sådan där stund.

Det hänger på honom och på mig, och han vet det. Ove och Alfons är ute och visar Jesusfilmen, Oliver är däckad av spysjuka. Vincent växer med insikten och börjar sopa vår lägenhet. Själv står jag och diskar.

– Jag tycker att vi ska ha ett fint hem, säger han och sopar hurtigt.

Jag hummar och håller med.

– Vi gör ett jobb! Så där ja, nu är det rent och fint här, säger han och ställer sopborsten mot köksväggen.

Jag städar upp i köket och så sätter vi oss vid köksbordet och äter nybakt bröd. Vi försöker vara tysta för att inte störa Oliver som vilar i soffan i samma rum.

Det är en fantastiskt vacker stund. Det nybakta brödet, en synnerligen tillfreds pojke som just avslutat ett viktigt arbete, en avslappnad mamma, skenet från ett ljus och en kerasinlampa.

Han och jag.

 

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En sådan där stund.

  1. Marianne Asplund skriver:

    Kära lilla Vincent 😘😘😘

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s