Har du ett eget rum?

För länge sedan diskuterade vi barnuppfostran med vår språklärare och jag berättade hur många (åtminstone vi) i Finland gör. Jag berättade att när det verkligen skär sig och läget inte går att lösa just då, så brukar vi lägga barnen i deras rum. Där får de lugna ner sig (och vi också), och så brukar diskussionen bli lite mer konstruktiv när de hetaste känslorna lugnat ner sig.

– Lägga dem på sitt rum? frågade han. Kanske smålog han lite också.

Pang. Kulturkrasch. (Det är först nu, i efterhand, som jag inser hur många gånger jag – vi – utgick från finländsk, västerländsk vardagsverklighet i våra diskussioner. Och jag är så tacksam över att vår lärare hanterade de här diskussionerna så klokt. Han blev den första kenyanen som guidade oss igenom såväl språklig som kulturell snårskog).

Väldigt många i den här delen av världen bor i ett eller högst ett par rum. Tillsammans. Man har kanske ett gemensamt sovrum, och ett rum för umgänge. Att lägga barnet på sitt rum är däremot inget reellt alternativ.

Vi byggde ju ett hus i Finland innan vi for. Det är inte jättestort, men vi valde att krympa kvadraterna på till exempel badrum för att få in så många sovrum som möjligt. Någonstans fanns den där tanken att barn nog i något skede behöver eget rum.

HA-HA-HAAAA!

Just nu bor vi i en liten lägenhet: den är större än enrumsalternativet, men så mycket mindre än vårt hus i Finland. Sönerna delar på ett sovrum, jag och Ove på det andra. I vårt sovrum finns dessutom ”kontoret” (ett databord med en förvaringshylla ovanför) och den allmänna förvaringen. Och att flytta från ett större boende till ett mindre gick så mycket enklare än jag föreställt mig. Vi saknar (nästan) ingenting. Oftast går det riktigt bra. Det är bara de där stunderna när någon i familjen verkligen behöver få vara ensam och sitta ostörd med sina tankar en stund som det kan strula till sig. Men också det kan lösas.

Mitt eget ”rum” är på vår säng med öronproppar i öronen. För mig kan det räcka att få stänga ut ljuden. Ove har köpt ett par riktigt bra hörlurar. Det händer sig att han sätter dem på sig och spelar musik.

DSCN6829

Alfons brukar ta podden och krypa upp i sin säng, alternativt gå ut i skolbyggnaden och vara helt ensam. Oliver brukar försjunka i en tidning eller en bok, Vincent i sina egna lekar.

Ett eget rum behöver inte handla om kvadratmeter.

 

 

 

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s