Så mycket både och.

Vi skulle bara vara på hotellet i dag, hade vi tänkt. Så att vi skulle hinna ikapp lite, pusta ut och umgås den här sista dagen tillsammans med mamma och pappa.

Så blev det. Också. Men den här dagen blev också mycket mer. Vi fick en inbjudan till ett mennonitmöte på morgonen här på hotellet. Morgonbön och sångstund tillsammans, kyrkkaffe efteråt och intressanta möten. Igen. Vårt liv präglas just nu av intressanta möten.

Mamma och jag tipsades om ett matställe med indiskt, hoppade i en taxi och hämtade hem mat till hela gänget. (Numera vet vi att deras friterade kyckling och pommes frites är hot, hot, hot. Oätligt hot. Men resten av maten var jättegod!).

Och så fick vi äntligen, äntligen, äntligen träffa den här familjen. Mannen har undervisat oss i kiswahili i ett par repriser. Vi kunde inte ha fått en bättre introduktion till kenyansk kultur och språket än den han gav oss. Och nu fick vi träffa hans familj och umgås en eftermiddag och kväll.

DSCN6800

Och samtidigt, imorgon 06:30 säger vi hejdå åt mamma och pappa som åker hem till Finland. En månads tätt umgänge är slut. Hur tacklar man ett sådant avsked? Jag vet inte. Man måste väl bara klippa av?

Livet.

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s