”I tro under himmelens skyar”

En av psalmerna i psalmboken (torde vara 427) börjar så här: ”I tro under himmelens skyar, har fäderna skördat och sått”.

Under de skyarna har vi idag levt. Under de skyarna har vi idag blickat upp och letat efter tecken på regn.

Det kom några droppar på eftermiddagen, men de var så få att de inte kunde kallas för regn.

– Nej, det blev inget regn idag, konstaterade Ove när han blickade uppåt.

Idag har våra tankar kretsat kring väderlek, moln och hoppet om regn.

Och ikväll; återigen några tvekande droppar mot plåttaket, sedan några till, och lite flera, och… hade det börjat regna? Jo, en liten skur. Jag steg ut på vår veranda, njöt, gladdes. Kunde det verkligen vara sant?

Sedan tystnad. Sedan återigen en liten skur, och nu – ett ihållande försiktigt regn. Det är inte ett regn som lovar överflöd och våt jord. Det är försiktiga droppar. Och trots att jag för tillfället inte hör regnet smattra mot plåttaket så vet jag att det är ett början. Och ett bönesvar.

Jag är tacksam, och ber samtidigt om mer. Om tillräckligt.

Kanske ni också vill be med oss? Om tillräckligt mycket regn för att det ska kunna sås och planteras på åkrar, grödor ska gro och mänskor bli mättade.

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till ”I tro under himmelens skyar”

  1. Marianne Asplund skriver:

    Eva. Jag är med i bön. Herre, låt det regna i Samburu. Och på andra platser där vår medmänniskor svälter p.g.a. torka. I Jesu namn. Amen.

  2. Mia A. skriver:

    Ska göra ett försök att kommentera här igen. Av någon anledning vill det sig inte när jag vill kommentera dina inlägg så det slutar ofta med att det inte blir någon kommentar.

    Ni lever nog i en annan verklighet, kan man bara konstatera. Tänk att vi tar så för givet att vi har mat på bordet. Om vi går hundra år tillbaka i tiden så var verkligheten här säkert mera lik den ni lever i nu. Det är hälsosamt att bli påmind om att mat är en välsignelse! Hoppas och ber att ni fått regn nu.

    Gillar också alla fina foton du delar med dig av. Nu senast foton med den vackra kvinnan och barnet. Lillkillen blev väldigt fascinerad av fotot när jag visade honom. Han tittade länge, pekade på babyn och sa att det är Ezra, sen pekade han på mamman och sa Jesus. Jag blev varm i hjärtat och lät honom bli kvar i den förvissningen. Sen ville han visa fotot åt sitt goselejon och åt gullefilten. De behövde också få se Ezra på Jesu rygg. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s