Jag noterar.

1. Vi skrattar betydligt oftare här, Ove och jag, än hemma i Finland. Både igår kväll och ikväll har vi skrattat så där ordentligt tillsammans och haft jätteroligt.

2. Jag noterar, med tacksamhet, att Sadrak (grannens stora schäfer som har ett antal djurdråp i sitt bagage) inte bryr sig nämnvärt om Moto. De har fått ”leka” tillsammans på granngården. Moto är ungefär lika stort som ett russin i jämförelse med Sadrak, men hittills har det gått ganska bra. Vi kan ana en viss tveksamhet hos Sadrak, men ingen blodtörst. Ännu.

3. Vi sjöng ”det finns så många sköna människor” idag i klassrummet. Jag höll ett anförande om att mänskor är precis som böcker, att pärmen inte säger allt, att vi ska ge innehållet – varandra – en chans. Jag dramatiserade och blev… eh, ganska exalterad ett tag. Ännu är jag lite euforisk över feelisen i det klassrummet, den lektionen. Skulle jag dessutom ha kunnat kompa sången på piano eller lidelsefullt på gitarr skulle jag ha utmärkt mig själv till Världens Bästa Lärare Någonsin. Nu blev det klart godkänt. Åtminstone den lektionen. Jag var kanske i behov av en liten själförtroendeboost. Det här lärarskapet har naggat mitt självförtroende en smula i kanten (det är ju både så oerhört roligt och så jättesvårt!). Mest av allt är det helt nytt.

4. Jag frågar mig själv om de ens går att bo i ett kallt och mörkt Finland efter flera år i solljus? Det fanns något väldigt avslappnat i vår kvällsstund. Barnen lekte inomhus, ytterdörren var uppe. Ove satt på verandan och slappnade av. Det hade hunnit bli mörkt, men var fortfarande varmt. Jag gick barfota (försökte undvika alla taggar som finns på marken) mellan vårt och skolbyggnaden för att hämta mera material till ett syprojekt (lapptäcke). Livet i Finland erbjuder sådana scener väldigt sällan.

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s