En dag för rekord (trodde jag).

Dags för långlänk. Hela hösten har jag tränat lite försiktigare än annars. Jag har använt pulsklocka för att bromsa mig själv. Under långlänkarna har jag försökt hålla pulsen kring 130-135. Några intervaller har jag lagt in här och var, och tränat styrka ungefär 2 gånger per vecka.

Kroppen har tackat. Sällan har jag mått så bra fysiskt som den här hösten. Inga skador och bara en enda förkylning. Det är lite annat än mina 3-4 förkylningar på raken i Maralal på våren. Jag hade ingen pulsklocka med och tränade förmodligen alldeles, alldeles för hårt.

Men idag var benen pigga, och huvudet ville mer. Jag bestämde mig för att försöka springa ett eget halvt maraton. Vätskebältet och en näve russin med.

Det kändes bra hela tiden. Jag var helt övertygad om att jag slagit mina tidsrekord och längdrekord (har aldrig sprungit längre än 21,1 km). När jag hade sprungit ganska exakt 2 timmar var jag hemma igen. Fast sen när jag mätte upp sträckan på Funbeat.se så visade det sig att jag sprungit 20,46 km. Snopet. Så snopet!

Fast å andra sidan – nu kunde jag jämföra med loppet jag sprang i somras. Sluttiden skulle ha blivit ungefär likadan (2:03 kanske?).

Juli 2014: Jakob halvmarathon (21,1 km), + 30 grader, medelpuls 185, ca 1600 förbrända kcal. Allmän feelis: tungt, tungt, tungt. Funderade på att avbryta vid 10 km. Spydde och slocknade i sängen efteråt. Mådde inte bra.

November 2014: Egen distans (ca 20,5 km), – 2 grader, medelpuls 179, 1161 förbrända kcal. Allmän feelis: pigga ben, stark i kroppen. Inte speciellt tungt. Kunde säkert ha ökat någonstans och sparat in någon minut. Mår hur bra som helst efteråt.

Det lönar sig att träna långsiktigt och lite försiktigt. Det har jag gjort för första gången i mitt liv, och DET känns ju som en vinst i sig.

Jag önskar ju förstås att jag hade sprungit lite, lite längre. Jag var helt övertygad om att jag hade gjort det. Men å andra sidan fick jag årets skönaste länk. Inte illa.

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s