En näve goda råd.

Andra mänskors erfarenheter intresserar mig enormt. Jag dras som en magnet till livsskildringar och beskrivningar av vardagsverklighet. Just nu är jag dessutom lite svältfödd på djupa samtal. Därför är det kanske inte så konstigt att jag den här förmiddagen slog mig ner med mänskor jag inte sett förrän idag och diskuterade äktenskap. Att-hej-jag-heter-Eva-vad-heter-ni.. och så plötsligt pratade vi viktigheter.

Ämnet är högaktuellt. Jag och Ove har varit gifta i 10 år, och jag märker att vi börjar komma till den tidpunkten när jämnåriga går skilda vägar. Om vi kan ta del av varandras erfarenheter och lära oss något av dem, så tycker jag att vi inte har råd att låta bli. Alldeles för många familjer splittras för att vi ska kunna vara stolta och försöka fixa det själva.

Så, vad säger då ett par som varit gifta i 36 (eller 37, det var en liten diskussion om det. Nu är jag lite osäker på om det var 36 eller 37 år som gift par de skulle fira nästa vecka. Men det är inte så viktigt) år?

”The first thing I ask is: how many of them have been good?”, sa mannen och gick direkt på kärnan. Här behövdes inget småprat om oväsentligheter. Ha, jag älskar att samspråka med sådana här mänskor! Älskar!

Jag kan inte låta bli att vända mig till hans fru och fråga hur många av deras gemensamma år som varit bra? Jag menar, sitter vi nu här och pratar om djupa saker så får man väl ställa djupa frågor? Hon behöver inte svara, säger jag när jag inser att min fråga eventuellt kan uppfattas som lite för personlig. Men det gör hon. Öppet och rakt.

”All of them”, säger hon utan att tveka.

Jag älskar hennes svar. Jag älskar att hon kan säga att hela deras jättelånga äktenskap varit bra, trots att alldeles säkert inte alltid varit utan utmaningar. Det finns inget sådant äktenskap. Det har garanterat funnits saker att prata om, stenar att vända på, saker att förlåta varandra för. Garanterat. Ändå säger hon att alla 36 år varit fina. Hennes svar värmer mig. Hon ger inte ett ytligt svar, hon ser tillbaka och konstaterar att det varit bra OCKSÅ fast det funnits utmaningar. Åtminstone är det så jag tolkar det.

Så vad skulle ett sådant här par ge för råd åt mänskor som nyss gift sig?

Det är praktiskt och enkelt.

”Se till att ni hittar en gemensam hobby! Och se till att ni gör saker själva, utanför äktenskapet!”, börjar mannen. Han berättar att de spelar tennis tillsammans (ha! Tennis blev så INTE vår gemensamma hobby, fast vi gjorde ett par försök! Nåja, det är en annan historia) och att deras äktenskap mått bra av att umgås med vänner och inte försöka fylla alla behov hos varandra.

”Och om ni har barn, försök att ta lite egentid ibland!”, fortsätter kvinnan. En date eller ett veckoslut på tumanhand gör gott åt äktenskapet. När barn finns med i bilden så tenderar man att fokusera på dem och kanske inte så mycket på sin partner.

Så säger ett par som tillbringat längre tid tillsammans än jag levt. Så säger ett par som småretades med varandra och skrattade tillsammans. Så säger ett par som, efter vad jag kunde bedöma, inte hade något behov av att försköna något.

Äktenskap: Del 1 – råd till nygifta. Jag ser fram emot mitt nästa mänskomöte.

 

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s