Livet

”Har du druckit upp ditt kaffe?”, frågade jag av Ove och fick ett jakande svar.

”Då tror jag att du får ta hand om pannkaksmatningen”, sa jag och hinkade över Vincent i hans famn. Själv tog jag min kaffekopp och gick ut på trappan. Det var svalt, men solen lyste ännu. Strax före skymningen. Min favorittid här i Kenya. Allt lugnar ner sig, temperatur och tempo. Det mesta börjar vara gjort för dagen. Det blir kväll, och det blir vila.

Där satt jag med min mugg kaffe. Alfons höll på därute, plockade ihop sandleksakerna, pratade om albinogrodan vi fångat idag och byggt ett bo åt i en gammal papplåda.

”Tycker du att jag ska släppa ut den?”, undrade han. Vi kom fram till att det kanske vore bäst. Fast sen hoppade den aldrig iväg, den där märkliga grodan. Den måste ha varit sjuk på något sätt. Eller kanske hade den bara fått en stor chock i sin dagslånga fångenskap. Stilla satt den i alla fall. Vi byggde ett litet bo runt den, så att den skulle vara säker så länge den återhämtade sig OM det bara var chock den hade drabbats av. En vet ju aldrig med grodor. Alfons kom och satt alldeles nära mig en stund. Vi mös.

Sen kom Vincent ut. Iförd t-skjorta, röda, vinterfodrade stövlar och blöja. I handen hade han en tom tuggummiburk. ”Min hämta hand!”, sa han och tågade iväg. Småningom var han tillbaka med burken fylld med sand. Alfons hade farit in för att duscha. Jag hörde Dahlbackas husera hemma hos sig, några meter bort. Jag hörde Ove och barnen inomhus. Det duschades och plockades fram inför kvällens filmstund.

Jag satt där, njöt och tänkte: det här är livet. Just nu, just här så pågår det runtomkring mig. Livet. Och jag kände mig så tillfreds och alldeles på rätt plats för ett ögonblick.

IMGP7301

IMGP7302

IMGP7304

Annonser

Om kvintettfamilj

Gift trebarnsmor. Målmedveten, kristen projektmänniska. Bor i Kenya, jobbar som missionär och har numera lärt mig konversera på swahili. Tycker väldigt mycket om mänskomöten, mat, träning och konst. Är inte speciellt morgonpigg. Vill väldigt gärna vara en tillräckligt bra mamma och fru. Älskar de mina. Mycket.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s