Bryta ny mark.

Idag besökte jag Alko med min mamma. Det besöket var banbrytande på väldigt många sätt. Eftersom varken jag eller Ove dricker alkohol (inte mamma heller, förresten) så har vi ju inte så ofta ärende dit. Mamma har aldrig tidigare varit inne i en Alko. Därmed var det också första gången som vi gemensamt gjorde något dylikt. Det kändes som det oftast känns när jag går in till ett ställe jag inte besökt tidigare, eller inte besöker så ofta.

Lite ovant.

Alltså.. alla flaskor. Flaskor överallt. Höga hyllor med många, många flaskor.

”Men alltså hur vet du vad du ska ha?”, frågade mamma.

”Det vet jag inte”, svarade jag och stövlade fram till kassörskan. Hon hänvisade mig vidare till Anne.

”Ja, alltså jag brukar aldrig köpa vin och vet absolut ingenting om ämnet. Men jag behöver lite rött vin att hälla ner i en köttgryta och tänker att du säkert kan hjälpa mig”, öppnade jag.

Det kunde hon ju. Såklart. Så stoppade jag ner min flaska med argentinskt rött vin i handväskan och gick ut till bilen.

Och det var på det sättet vår fantastiskt goda Boeuf Bourguignon kom till. 4 timmar fick den i ugnen. Grytornas gryta som tillreds av nötkött, sidfläsk, lök, vitlök, kryddor, kalvfond, champinjoner, morötter, vatten och en rejäl skvätt rött vin. Köttig, mustig, rik på smaker och riktigt, riktigt god. Höstmat. Rejäl mat. Underbart god med riktig potatis. Potatismos. Och kanske en klick smetana alldeles högst upp, som min goda vän Emilia föreslog.

Grytorna blir kanske höstens grej, tänker jag. De är ju så fruktansvärt goda, och oftast gör man ju stora satser så det räcker till flera dagar. Min gryta räcker till fyra måltider åt oss alla.